leineri.blogg.se

2014-02-10
20:20:00

Tankar om framtidens åsneavel
I går fick Ahsante flytta till sitt nya hem. Har ju haft honom ute på annons ett ganska bra tag, men jag har haft två villkor som jag inte varit beredd att rucka på. Han skulle flytta till någon som vill använda honom och jag prutar inte på priset. Jag hade kunnat sälja honom flera gånger om som hästsällskap, men det är inte tillräckligt. Nu föll äntligen alla pusselbitar på plats, och trots att det skär i hjärtat att vinka ajö till min första egenuppfödda åsna så känns det att det var rätt.

Priset ja, jag begärde 8000:- för honom. Vilket när man kollar runt bland annonser på internet kan tyckas vara i överkant. Såg så sent som i förrgår två åsnor som såldes för 2000:- styck, eller båda för 3000:- ! Annars ser man ofta åsnor, och speciellt då hingstföl för 4-6000:-
I min värld finns det ingen anledning till att en åsna ska kosta mindre än en hundvalp!
 
Så jag började fundera varför det ser ut såhär på åsnemarknaden idag. "Det är marknaden som bestämmer", "större tillgång än efterfrågan" är två argument som förklarar detta till viss del. Men är det så? Jag skulle vilja hävda att det är säljarens marknad. Det är vi som sätter priset och vi som bestämmer vem vi vill sälja till. Det är också vi som bestämmer hur vi avlar.

Det handlar inte om att göra aveln "lönsam", det är helt ok att det sker på hobbynivå (plus/minus noll). Men så länge man går back på varje föl finns ingen anledning för uppfödare att till exempel köra en bit extra för att betäcka med "rätt" hingst utan det blir hingsten i grannbyn eller egen hingst som används (oftast på samma enda sto) i år efter år. Det är dåligt för avelsbasen och det är dåligt för avelsarbetet.
Men, det kommer alltid finnas de som får föl som inte kan eller vill behålla sina hingstföl och då dumpar priset på dem. Det kommer vi inte komma ifrån. Men det behöver inte vara katastrof. Om standardpriset ligger på, säg 10000:- så kommer den seriösa köparen fråga sig varför någon säljer sitt djur för 3000:-. De oseriösa kommer inte fråga, men dem vill vi inte sälja till heller. Ett högre pris uppmuntrar också köparen att fundera igenom vad det är den vill ha och betala för. Idag blir det första åsneköpet lätt en impulsgrej och intresset och kunskapen växer fram eftersom. Det motsatta skulle vara att föredra.
 
Jag själv resonerade som så att det finns ingen direkt anledning att ta på sig det extra kostnaden och arbetet som det innebär att få hingsten godkänd och därmed fölet fullstammat när vi ändå inte har en fungerande stambok. En stambok är en viktig ingrediens för att öka den seriösa aveln. Men varför ska en hingstägare kosta på att få sin hingst godkänd och inskriven i stamboken om han sedan inte får några bokningar för att stoägarna redan går back och inte vill betala?
Att vara inskriven i stamboken ska vara som en värdehandling. Självklart ska en sådan åsna vara värd lite extra.
 
Ett högre pris kan göra det svårare att få sålt djur (även om det inte går helt lätt idag heller då man ser många "hyllvärmare" bland åsneannonserna), så är det nästan säkert. Men det kan också göra att de som planerar sin avel tänker efter både en och två gånger innan planerna sätts till verket, vilket bör vara positivt. Jag tycker inte man bör ta ett föl om man inte har möjlighet att behålla den oavsett kön på fölet.  
 
Min idé om hur man kan uppnå detta är att låna lite från kattaveln. Ge Åsneföreningen mer tyngd. Sätt upp tydliga riktlinjer för aveln, till exempel minimipris eller schablonpris för olika åldersgrupper och kön (naturligtvis ska man få sätta högre pris om man vill). Ett sto bör vara värt ett par tusen mer, inte för att hon kan få föl utan för att hingsten kommer kosta mer i kastrering. Man bör även rekommendera någon sorts utställnings- eller bruksmerit på avelsdjuren (både sto och hingst). Det finns säkert massa mer bra saker man kan lägga till än vad jag kommer på just nu.
Att följa dessa riktlinjer ska inte vara ett krav för medlemskap, men som uppfödare ska man med stolthet kunna skriva i sin annons att "man följer Åsneföreningens riktlinjer i fråga om avel och försäljning".
 

Kommentarer:
#1: PonnyEsel

jag håller med dig. men dock finns det inte så många åsnor till salu som är inkörda/inridna,inte som jag hittat iallafall :) visst dom där 2-3000kr åsnorna men dom är ju ofta gröna,hingstar eller så har dom inte fått gjort något. Jag fick betala 11 med transport från skåneland. lite överpris på en 2 årig valack som aldrig verkar ha blivit ledd & med ett danskt pass utan härstammning & reggad som korsningsåsna (så där gick mina framtida tävlingsplaner åt skogen :p) men nu köpte ju jag han osedd genom ett flådigt storhästförsäljningstall som hade åsnekontakter :) & skulle inte byta ut honom mot något annat i världen :) men när jag ska leta åsna igen så ska jag vara mer nogrann & åka & kolla riktigt samt ej köpa från privat person utan en uppfödare!Hoppas att det blir till någon sådan pris riktlinje för allas skull. vet mig ha läst på någon åsne info sida iaf om deras rek. pris :)

Svar: "Korsningsåsnor" har vi allihopa. Den svenska husåsnan har ingen stambok eller stamförande förening längre. Vad hade du velat tävla i?
leineri.blogg.se

2014-02-12 @ 11:55:31
#2: PonnyEsel

jaha ok. men jag fick för mig att de ska vara "åsnepassreggade" för tävling ?eller hur vet dom ansvariga om jag kommer med åsna som är reggad som korsning,kan ju vara en mula, dock tror å hoppas jag att min är renrasig,de lilla jag kan så tycker jag ju att han ser ut som en ren åsna ;) agility är närmaste årsplanen sen körning när vi är redo för den biten...

2014-02-15 @ 22:41:43
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: