2016-09-24
12:00:00
SM 2017?
Den 10 september anordnade min körklubb KM i brukskörning och bruksridning. Samma start kunde man även anmäla till DM i de båda grenarna. Såklart man gör, för går det bra skulle man ju gräma sig om det inte hade räknats även till DM! Man fick bara tävla om titlarna med en häst/åsna per kusk så Noice fick stanna
hemma och Harley fick bära fanan återigen. Jag kör bara själv då jag blivit för stor för mina åsnor, men när man ändå åker så brukar jag försöka leja någon ryttare som tar ridklassen med. Och i år hittade jag Madde Lundberg som inte kunde åka med sin häst och gärna ställde upp och tävlade.
I körklassen hade det blivit strykningar och det visade sig att jag var jag ensam om att köra ponny. Till DM kvalar en ponny och en storhäst ifrån varje distrikt, så jag var i stort sätt garanterad att kvala bara vi inte blev uteslutna. Harley skötte sig verkligen fantastiskt, han var så bussig och hjälpte verkligen till. Det gick till och med så bra att vi hade dagens näst högsta poäng! Och de vi missade på var inte de grejer där jag visste vi skulle få det svårt utan sånt som vi normalt har klarat annars. Backningen som varit svårt för oss funkade om inte perfekt, så bra nog för att inte få straff vilket är jättebra!
Efter körningen var det dags för ridklassen. Madde hade provridit Harley för första gången kvällen innan i ca 10 minuter så de var verkligen nya ihop. Men de verkligen fann varandra och moment efter moment klarades med bravur! Såklart var det en åsna som slog alla hästar och ponnys i ridklassen!
Och Harley blev DM mästare i både körklass (ponny) och ridklass. Med så fina resultat så blir man ju sugen att åka på SM ändå. Speciellt om det blir så som det har diskuterats att SM blir i Falun nästa år, då är det ju inte allt för långt! Nu tror jag inte att vi har chans till placering där. För ett hinder som alltid brukar vara med på SM är vår stora akilleshäl: Vattengraven. Så nej några SM mästare blir vi knappast.
Men hur många gånger får man chansen att åka på SM liksom?
hemma och Harley fick bära fanan återigen. Jag kör bara själv då jag blivit för stor för mina åsnor, men när man ändå åker så brukar jag försöka leja någon ryttare som tar ridklassen med. Och i år hittade jag Madde Lundberg som inte kunde åka med sin häst och gärna ställde upp och tävlade.
I körklassen hade det blivit strykningar och det visade sig att jag var jag ensam om att köra ponny. Till DM kvalar en ponny och en storhäst ifrån varje distrikt, så jag var i stort sätt garanterad att kvala bara vi inte blev uteslutna. Harley skötte sig verkligen fantastiskt, han var så bussig och hjälpte verkligen till. Det gick till och med så bra att vi hade dagens näst högsta poäng! Och de vi missade på var inte de grejer där jag visste vi skulle få det svårt utan sånt som vi normalt har klarat annars. Backningen som varit svårt för oss funkade om inte perfekt, så bra nog för att inte få straff vilket är jättebra!
Efter körningen var det dags för ridklassen. Madde hade provridit Harley för första gången kvällen innan i ca 10 minuter så de var verkligen nya ihop. Men de verkligen fann varandra och moment efter moment klarades med bravur! Såklart var det en åsna som slog alla hästar och ponnys i ridklassen!
Och Harley blev DM mästare i både körklass (ponny) och ridklass. Med så fina resultat så blir man ju sugen att åka på SM ändå. Speciellt om det blir så som det har diskuterats att SM blir i Falun nästa år, då är det ju inte allt för långt! Nu tror jag inte att vi har chans till placering där. För ett hinder som alltid brukar vara med på SM är vår stora akilleshäl: Vattengraven. Så nej några SM mästare blir vi knappast.
Men hur många gånger får man chansen att åka på SM liksom?
2016-09-20
22:22:00
Freddys Minne 2016
En tävling som jag verkligen har kommit att älska är tävlingen Freddys Minne som den ridklubb jag tillhör anordnar varje år till minne av en hästkarl som gjorde väldigt mycket för klubben. Det är ett hästrally i miniformat där sträckan bara är runt 1,5 mil så att hästarna/åsnorna inte måste ha någon superkondis för att orka med. Stationerna är dessutom till en större del lite enklare så som att gissa vikten på en foderpåse och liknande och inte bara ren körning/ridning. Jag hade mina vänner Thomas och Magda uppe hos mig den helgen så jag passade på att anmäla Harley i ridklass med Magda och så körde jag Noice med Thomas som groom och fotograf. Harley vann ju körklassen året innan så att vinna den igen med honom hade nästan varit skrytigt :)
Jag vet hans kapacitet och Magda är en riktigt duktig ryttare, så jag hade stora förhoppningar om att han skulle kunna knipa förstaplatsen i ridklassen i år. Och så rätt jag hade. Men att Noice skulle ta förstaplatsen i körklassen det hade jag inte ens kunnat drömma om! Ska hon gå o vara en superåsna hon med?Hur ska jag då välja vem jag ska tävla framöver? Undrar om det har hänt förut att två olika åsnor har knipit två förstaplatser på samma dag i hästtävlingar? Hoppas det blir fler gånger!
2016-09-20
17:48:38
Vattenträning
Jag och Harley blev ju kvalificerade till SM i brukskörning nästa år. Min farhåga var ju direkt att på SM så KOMMER det finnas med ett vattenhinder som ska passeras i TRAV. Något vi aldrig klarat. Skritt kan gå, speciellt om det är en bred passage som är svår att gå runt. Men vattenhinder på tävling brukar vara smala tyvärr. Men jag är aldrig så bra på att träna som när det är inför tävling så here it goes.. Idag är dag tre av vattenträningen. Tyvärr filmade jag inget de två första dagarna. Jag har ökat på svårigheten lite i taget. Började med en liten svart presenning som fick ligga i hagen i två dagar tills alla passerade utan problem. Ja på lite blåa golvmattor på den i morse och de tittade lite, men klev över. Sedan började de leka med dem så de plockades då bort och en blå presenning lades dit. No problem så då la jag till lite vatten och till min förvåning så gick alla över på första försöket! Jamila hade jättesvårt med presenningen dag ett, men jag tror blockeringen låg i hennes huvud. Hon trodde inte det gick. Nu är passagen något de är vana att använda så även om svårigheten ökar på så tror hon ändå att det går :)
Jag är så nöjd med dem!
2016-09-17
22:19:22
Norrhälsinglands Hästrally 2016
I år hade jag tidigt satt upp som mål att jag skulle ta mig till start i stora Norrhälsinglands Hästrally. Hästrally är en tävlingsgren där man över en viss distans kommer till ett antal stationer där ryttaren/kusken och hästen/åsnans sammarbete sätts på prov. Det är dessutom ett uthållighetsprov då sträckan är 5-6 mil under 2 dagar. De hade verkligen inte snålat med bansträckningen i år heller så det var nog 4 mil på lördagen och 2 mil på söndagen som skulle köras.
För att komma runt i rimlig tid kan man inte bara ligga i skritt. Tiden i selen sliter nästan lika mycket som att hålla ett högre tempo men under kortare tid. Plus att man riskerar att inte hinna till alla stationer som stänger vid en viss maxtid. Jag började träningen tidigt i vår och ökade på sträckan vi körde med 5km per månad. Vid varje ökning gick jag ner i tempo och arbetade mig sedan upp i mer och mer trav fram tills nästa ökning. På slutet gick framstegen långsammare så då koncentrerade jag mig på att öka på travkonditionen istället. För det är tidskrävande att träna så mycket. Även om man ”bara” är ute o kör 2-4 timmar så tillkommer ju allt runt omkring. Men som tur var så var jag mestadels arbetslös under hela våren så tid fanns. Jag körde minimum ca 6 mil per vecka på slutet. 3 mil var det längsta vi körde på träning, men jag räknade med att man skulle kunna få ut en mil till utan större problem på träningen då man har
en rast mitt i.
För att komma runt i rimlig tid kan man inte bara ligga i skritt. Tiden i selen sliter nästan lika mycket som att hålla ett högre tempo men under kortare tid. Plus att man riskerar att inte hinna till alla stationer som stänger vid en viss maxtid. Jag började träningen tidigt i vår och ökade på sträckan vi körde med 5km per månad. Vid varje ökning gick jag ner i tempo och arbetade mig sedan upp i mer och mer trav fram tills nästa ökning. På slutet gick framstegen långsammare så då koncentrerade jag mig på att öka på travkonditionen istället. För det är tidskrävande att träna så mycket. Även om man ”bara” är ute o kör 2-4 timmar så tillkommer ju allt runt omkring. Men som tur var så var jag mestadels arbetslös under hela våren så tid fanns. Jag körde minimum ca 6 mil per vecka på slutet. 3 mil var det längsta vi körde på träning, men jag räknade med att man skulle kunna få ut en mil till utan större problem på träningen då man har
en rast mitt i.
När tävlingsdagen väl var kommen så var jag riktigt spänd på om förberedelserna skulle ha varit tillräckliga. Harley var i sitt livs form, men man vet ju aldrig hur banorna är eller andra omständigheter. Vi körde iväg med två andra ekipage som jag kände lite sedan tidigare. Men ganska snart så kände jag att de ville ligga i mer trav än vad jag var bekväm med så tidigt in i tävlingen så jag lät dem gå ifrån oss. Fler och fler ekipage travade förbi oss och jag började misströsta och undra vad jag gett oss in i. När vägen var riktigt fin och plan
så travade vi på och Harley kändes fin. Plötsligt passerar en bil och rutan vevas ned
-Här ska ni inte vara! Ni ska vara i skogen där nu
Tydligen hade vi missat en vägmarkering där man skulle vika av ifrån bilvägen och ned på en traktorväg. Men det fanns en till infart ett stycke längre fram talade damen om så vi förlorade inte just något på det. Jag kör ner där och kommer fram till en station
-Du är först! Säger funktionären.
Det är alltså inte bara jag som har kört fel där jag gjorde. Men några stackare hade kommit en dryg mil ner längs vägen innan de blev stoppade!
Harley och jag fortsatte och jag blev mer och mer imponerad över hans ork. Han var pigg och positiv och så fort jag erbjöd trav så svarade han. Visst blev vi fortfarande omkörda och omridna, men inte i samma utsträckning. Och då och då hände det att vi började komma ikapp folk. Helt plötsligt var vi i mål. Det hade då gått ca 6 timmar från att vi gav oss iväg. Det blev inte lugn och ro utan snabbt sela av och börja byta om till dagens sista gren som var maskerad. Efter en sån mastodonttur så tror jag Harley hade strejkar om jag hade släppt honom i hagen en halvtimme för att sedan sela på igen så han fick stå bunden uppe vid campingstugan. Maskeraden var inte bara en sväng upp och ned längs med huvudgatan som jag hade fått höra utan det var nog en extratur på ca 3 kilometer i alla fall. I regn och barfota i vagnen med en alldeles för tajt klänning som jag inte vågade sitta i av rädsla för att jag då skulle komma i mål utan klänning!
så travade vi på och Harley kändes fin. Plötsligt passerar en bil och rutan vevas ned
-Här ska ni inte vara! Ni ska vara i skogen där nu
Tydligen hade vi missat en vägmarkering där man skulle vika av ifrån bilvägen och ned på en traktorväg. Men det fanns en till infart ett stycke längre fram talade damen om så vi förlorade inte just något på det. Jag kör ner där och kommer fram till en station
-Du är först! Säger funktionären.
Det är alltså inte bara jag som har kört fel där jag gjorde. Men några stackare hade kommit en dryg mil ner längs vägen innan de blev stoppade!
Harley och jag fortsatte och jag blev mer och mer imponerad över hans ork. Han var pigg och positiv och så fort jag erbjöd trav så svarade han. Visst blev vi fortfarande omkörda och omridna, men inte i samma utsträckning. Och då och då hände det att vi började komma ikapp folk. Helt plötsligt var vi i mål. Det hade då gått ca 6 timmar från att vi gav oss iväg. Det blev inte lugn och ro utan snabbt sela av och börja byta om till dagens sista gren som var maskerad. Efter en sån mastodonttur så tror jag Harley hade strejkar om jag hade släppt honom i hagen en halvtimme för att sedan sela på igen så han fick stå bunden uppe vid campingstugan. Maskeraden var inte bara en sväng upp och ned längs med huvudgatan som jag hade fått höra utan det var nog en extratur på ca 3 kilometer i alla fall. I regn och barfota i vagnen med en alldeles för tajt klänning som jag inte vågade sitta i av rädsla för att jag då skulle komma i mål utan klänning!
Om ni inte ser vad vi föreställer så är vi Aslan och Vita häxan ifrån Narnia :)
Dag två var samma sak igen fast inte lika långt. Harley var inte jättesugen när jag kom med selen, men när han väl stod i vagn så var han taggad igen. Men däremot så hade gårdagen tagit hårt på hans fötter. Han var naturligtvis skodd runt om, men sulor fram dessutom. Men det märktes ändå att han ömmade de gånger
leden gick över stora gruskorn och stenar så där tog vi det extra lugnt och jag gick ur när det var backigt. Så fort marken var slät blev han genast gladare och bjöd på trav igen. Han imponerade på många den här tävlingen, och inte minst på mig. Fantastiska åsna! Vi skrapade ihop en helt okej poäng med även om
vi inte var med i den absoluta toppstriden. Femma blev vi av körekipagen.
Man kan sammanfatta det så att om det hängde på hur Harley skulle reagera i en station så klarade vi den. Om det däremot hängde på min förmåga till simultankapacitet eller bollkänsla så gick det åt helsicke! Blandad kompott alltså, vilket betyder goda förbättringsmöjligheter! För de här vill vi göra om!
Dag två var samma sak igen fast inte lika långt. Harley var inte jättesugen när jag kom med selen, men när han väl stod i vagn så var han taggad igen. Men däremot så hade gårdagen tagit hårt på hans fötter. Han var naturligtvis skodd runt om, men sulor fram dessutom. Men det märktes ändå att han ömmade de gånger
leden gick över stora gruskorn och stenar så där tog vi det extra lugnt och jag gick ur när det var backigt. Så fort marken var slät blev han genast gladare och bjöd på trav igen. Han imponerade på många den här tävlingen, och inte minst på mig. Fantastiska åsna! Vi skrapade ihop en helt okej poäng med även om
vi inte var med i den absoluta toppstriden. Femma blev vi av körekipagen.
Man kan sammanfatta det så att om det hängde på hur Harley skulle reagera i en station så klarade vi den. Om det däremot hängde på min förmåga till simultankapacitet eller bollkänsla så gick det åt helsicke! Blandad kompott alltså, vilket betyder goda förbättringsmöjligheter! För de här vill vi göra om!
2016-09-12
21:19:21
Nej vi har inte fallit från jorden..
Men saker händer och kommer i mellan och plötsligt har det gått nästan ett år utan en enda post. Lusten försvann lite när jag var tvungen att stänga ner min hemsida som ju var huvudanledningen till att jag ville ha en blogg till att börja med.
Sedan så fick åsnorna en egen facebooksida istället och där är det så mycket lättare att lägga in kortare statusuppdatteringar. Blir inte lika mycket av ett projekt där.
Så är du åsneintresserad och vill ha lite koll på vad som händer så kan jag rekommendera att gilla sidan "superåsnan" (https://www.facebook.com/superasnan/)
För det har faktiskt hänt saker här. Typ jättemycket. Korta versionen är att Mantissa lämnat oss. Åldern tog ut sin rätt och det gick ganska fort på slutet. Innan dess hann vi dock få tillökning i form av Mastin Espanol valpen Aslan. Han är nu nio månader och 84 cm hög. Tänkt vad fort det går!
Harley har tävlat och bara överträffat sig själv gång efter annan. Norrhälsinglands hästrallyt genomförde han i somras med bravur. Femte plats i debutstarten är inte illa :)
Senare i sommar var det tävlingsdags igen i tävlingen "Freddys minne" på Jättendals ridklubb. Magda kom upp och red honom och jag gjorde tävlingsdebut med Noice i körklassen. Vi var minnst sagt chockade när det visade sig att åsnor hade klått hästarna i båda klasserna! Två mästaråsnor hem i transporten efteråt alltså.
Men är det någon här som är "mästarnas mästare" så är det Harley, för han blev så sent som förra helgen kvalificerad till SM i brukskörning OCH bruksridning nästa år! Han vann alltså DM i BÅDA klasserna!
Så sjukt..
Nej jag lovar inte att bli flitig här, men jag ska försöka att inte glömma bort denna sida helt i vart fall :)
Sedan så fick åsnorna en egen facebooksida istället och där är det så mycket lättare att lägga in kortare statusuppdatteringar. Blir inte lika mycket av ett projekt där.
Så är du åsneintresserad och vill ha lite koll på vad som händer så kan jag rekommendera att gilla sidan "superåsnan" (https://www.facebook.com/superasnan/)
För det har faktiskt hänt saker här. Typ jättemycket. Korta versionen är att Mantissa lämnat oss. Åldern tog ut sin rätt och det gick ganska fort på slutet. Innan dess hann vi dock få tillökning i form av Mastin Espanol valpen Aslan. Han är nu nio månader och 84 cm hög. Tänkt vad fort det går!
Harley har tävlat och bara överträffat sig själv gång efter annan. Norrhälsinglands hästrallyt genomförde han i somras med bravur. Femte plats i debutstarten är inte illa :)
Senare i sommar var det tävlingsdags igen i tävlingen "Freddys minne" på Jättendals ridklubb. Magda kom upp och red honom och jag gjorde tävlingsdebut med Noice i körklassen. Vi var minnst sagt chockade när det visade sig att åsnor hade klått hästarna i båda klasserna! Två mästaråsnor hem i transporten efteråt alltså.
Men är det någon här som är "mästarnas mästare" så är det Harley, för han blev så sent som förra helgen kvalificerad till SM i brukskörning OCH bruksridning nästa år! Han vann alltså DM i BÅDA klasserna!
Så sjukt..
Nej jag lovar inte att bli flitig här, men jag ska försöka att inte glömma bort denna sida helt i vart fall :)
